Skip to main content

Mansfrågor i genuspolitiken

Jämställdhetslagen uppdateras

Social- & hälsovårdsministeriet tillsatte i december 2012 en arbetsgrupp för att utreda hur frågor av vikt för män ska beaktas i jämställdhetspolitiken. Bakgrunden var bl.a de farhågor som Mansorganisationernas centralförbund MJKL fört fram under ett seminarium om hur den nya jämställdhetslag som är under beredning kommer att påverka mannens ställning.

Den nya jämställdhetslagen kommer nämligen fortfarande att innehålla skrivningen att lagens syfte är att förhindra genusbaserad diskriminering och befrämja jämställdhet mellan könen med tilägget att i detta syfte förbättra kvinnans ställning i arbetslivet. Det är i första hand detta tillägg som får MJKL att hävda att lagen gynnar kvinnor på mäns bekostnad.

De föreslagna förändringarna i jämställdhetslagen kommer i korthet att vara följande:
- möjligheterna att söka kompensation för diskriminering pga kön ska bli bättre
- sexuella minoriteter ska inkluderas
- kraven på jämställdhet i undervisning ska omfatta också grundskolan
- lagen ska skrivas så att den förhoppningsvis bidrar till en uppluckring av genusstereotypier

Arbetsgrupp utreder problem

Ministeriet tillsatte alltså en arbetsgrupp för att reda ut eventuella problem i anknytning till den nya lagen och definierade dess syfte som att:
- identifiera (nya) frågor som av män upplevs som könsdiskriminerande,
- lista och reda ut redan tidigare kända problem,
- snabba upp de mansrelaterade åtgärderna i regeringsprogrammets jämställdhetsprogram, och
- bidraga till en livligare dialog mellan ministerier och mansorganisationer.

I arbetsgruppen har social- & hälsovårdsministeriet tre representanter, undervisnings- och kulturministeriet två, arbets- och näringslivsministeriet en och justitieministeriet en. Följande mans- och genusorganisationer är representerade; mansorganisationernas centralförbund MJKL med två representanter, Finlands mansforskningssällskap med en, den profeministiska mansorganisationen Profeministimiehet med en, föreningen för sexuellt likaberättigande SETA med en, ett stödprojekt för pojkar, ’Poikien talo’, med en och jämställdhetsdelegationen TANE med en. Arbetsgruppen har ett sekretariat på två personer och som dess ordförande fungerar Kari Välimäki.
Som ett internt mål satte arbetsgruppen upp att när den föreslår åtgärder för att lösa mäns problem så ska dessa åtgärder vara
- dels jämställdhetsbefrämjande,
- dels ägnade att skapa förutsättningar för en mera mångfacetterad manlighet.
Förutsättningar för en mera mångfacetterad, mindre stereotyp manlighet vill arbetsgruppen skapa genom att föreslå åtgärder med syfte att avsegregera den könssegregerade arbetsmarknaden, betona faderskapets vikt, framhålla vikten av tolerans ifråga om normavvikande sexuella identiteter och liknande rollutvidgande och –sprängande aktiviteter.

Mandat och möten

Arbetgruppens mandatperiod är 31.12.2012 till 15.10.2014. Under denna period ska arbetsgruppen utreda vilka mans- och pojkspecifika frågor som bör drivas som jämställdhetsfrågor. Arbetsgruppen ska höra experter och kan ordna diskussioner kring relevanta teman och ska slutligen under hösten 2014 arrangera ett seminarium kring män och jämställdhet där den presenterar sina resultat, av vilka de centrala förväntas komma med i nästa regeringsprogram.

Den nuvarande regeringens redogörelse för jämställdhet från 2010 – basen för regeringens jämställdhetsprogram – har varit en viktig utgångspunkt för arbetsgruppens arbete. I redogörelsen dras följande linjer upp:
- inkluderandet av manliga aspekter och prioriteter i jämställdhetsintegrering (mainstreaming),
- stärkandet av pappans roll i familjen och familjepolitik,
- stödande av manligt föräldraskap i skilsmässor,
- utökande av kunskap och expertis om män och jämställdhet,
- skapandet av förutsättningar för mera mångfacetterade manliga rollmodeller och
- uppmuntrande av mäns deltagande i jämställdhetsdiskursen.

Arbetsgruppen sammanträdde första gången i slutet av januari och har under sin ambitiösa ordförande före sommarledigheten hunnit med sex möten på drygt fyra månader, dvs i medeltal ett möte var tredje vecka. De flesta möten har inletts med inledningar av en eller två inkallade forskare eller experter plus efterföljande diskussion. Läget har av arbetsgruppens sekretariat kontinuerligt sammanfattats i ett slags tabellform som upptagit dels de problem som identifierats, dels de åtgärder som arbetsgruppen på ett samhälleligt plan föreslår som en lösning på kort eller lång sikt eller en förebyggande åtgärd.

I det följande en sammanfattning av arbetsgruppens arbete under första hälften av 2013, med alltså ett drygt år kvar av mandatperioden, ett slags halvtids- eller förstaperiodsrapport; orförandens ambition är nämligen att få jobbet gjort med god eller mycket god tidsmarginal.

Regeringsprogrammet 2011-2015

Med hänvisning till de punkter i det nuvarande regeringsprogrammet som rör jämställdhet föreslår arbetsgruppen att
- unga mäns och unga kvinnors olika marginaliseringsmekanismer och stödbehov beaktas när den sk samhälls- och ungdomsgarantin planeras och förverkligas,
- dialogen mellan myndigheternas hälsovårds- och välfärdsexperter och och mansorganisationerna förbättras så att manliga synpunkter bättre kan beaktas i social- och hälsovården,
- genusperspektiv ges större vikt i produktionen av statistik över social- och hälsovård så att mansspecifika problem får bättre synlighet,
- programmet för att minska våld mot kvinnor i närrelationer fortsätter – det förutsätts nämligen också hjälpa män och pojkar som utsätts för våld,
- jämställdhetsintegreringen av socialarbete och arbetskraftsservice och därtillhörande skolning utvecklas så att manliga synpunkter och farhågor bättre beaktas, och
- genus- och jämställdhetsaspekter inkluderas i integrationsprogrammen för immigranter.

Likalön

Arbetsgruppen föreslår att lönestatistiken utvecklas så att den effektivare kan användas för att stöda likalön och motverka segregerade yrkesval, genom att t.ex göras mera arbetsplatsspecifik (Finland fick dåliga poäng i likalön i det europeiska jämställdhetsinstitutet EIGEs jämställdhetsindex nyligen).

Våld och kriminalitet

Män använder sig av våld i högre grad än kvinnor och ju grövre våld desto större är andelen män av förövarna.

Arbetsgruppen föreslår att bättre statistik bör tas fram i fråga om huruvida de straffskalor som tillämpas vid utdömande av straff för samma brott eventuellt korrelerar med kön.

Dagis, för- och grundskola, högre utbildning

Också dagis och förskola bör omfattas av jämställdhetslagens krav att ha en plan för operativ jämställdhet. Arbetsgruppen föreslår att jämställdhet inkluderas i den nya lagen om förskolepedagogik och i läroplanerna för dagis och förskola.

Andelen män utan annan utbildning än grundskola är större än andelen kvinnor. Pojkars presterar sämre i skolan vilket resulterar i sämre utbildning och större risk för marginalisering. Arbetsgruppen föreslår att åtgärder sätts in för att få pojkar intresserade av att läsa. Arbetsgruppen föreslår också genussensitiv yrkesvägledning för att minska könssegregationen på arbetsmarknaden och få pojkar att söka sig till traditionellt ’kvinnliga’ yrken och flickor till ’manliga’.

Efter grundskolan minskar andelen män som avlägger examen successivt ju högre utbildning det är fråga om. Arbetsgruppen föreslår att åtgärder sätts in för att öka pojkars och unga mäns motivation för att avsluta sin skolgång och sina studier.

Forskning

Mansforskningens ställning inom genusforskning bör tryggas. Arbetsgruppen föreslår att en professur eller åtminstone ett lektorat i mansforskning inrättas.

Arbetsgruppen föreslår att jämställdhetsintegrering av speciellt social- och hälsovårdstjänster och statistikproduktion utvecklas så att specifikt manliga aspekter beaktas bättre.

Arbetsliv och arbetslöshet

Arbetsgruppen föreslår att följderna för män och pojkar av könssegregeringen på arbetsmarknaden bör utredas.

Arbetsgruppen föreslår att följderna för män och pojkar av ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet bör utredas.

Män råkar oftare än kvinnor ut för olyckor i arbetet. Arbetsgruppen har tills vidare inga åtgärder att föreslå.

Fattigdom och marginalisering

Män får i större utsträckning än kvinnor utkomststöd och är ni större utsträckning bostadslösa. Arbetsgruppen har tills vidare inga åtgärder att föreslå.

Hälsa

Mäns hälsotillstånd är sämre och förväntade livslängd kortare än kvinnors – skillnaden är en av de större inom EU (Finland fick dåliga poäng i hälsojämställdhet i EIGEs jämställdhetsindex nyligen).

Andelen män som missbrukar alkohol och droger är större än andelen kvinnor. Tills vidare inga åtgärder.

Andelen män som begår självmord är större än andelen kvinnor. Män råkar också oftare ut för trafikolyckor. Tills vidare inga åtgärder.

Socialvård

Män är mindre nöjda med den service de får. Män upplever att de behandlas som andra klassens medborgare inom socialvården. Tills vidare inga åtgärder.

Barn, separation, omvårdnad

Män utnyttjar föräldraledighet och föräldraskapspenning i lägre grad än kvinnor. Arbetsgruppen föreslår att vardera föräldern får subjektiv / exklusiv rätt till sex månaders föräldraledighet plus tolv månaders vårdledighet.

Arbetsgruppen föreslår att de problem män upplever vid skilsmässa eller separation kring gemensam omvårdnad reds ut och åtgärdas.

Arbetsgruppen föreslår att också särboende fäder ska ha rätt till föräldraledighet och av myndigheter och dagis- och annan personal ska beaktas som fullt jämställda med vårdnadshavaren, ges samma utrymme och delges samma information om barnet.

Värnplikt

Också värnplikten har nämnts som ett område där män på grund av sitt kön påläggs en plikt som det andra könet är befriat från. Värnplikten har dock tills vidare genom lag undantagits från jämställdhetslagen. Arbetsgruppen föreslår en övergång till en systematiskt selektiv värnplikt för både män och kvinnor.

Denna redogörelse för arbetsgruppens 'Mieskysymyksiä tasa-arvopolitiikassa pohtiva työryhmä' arbete skrevs för publicering i Ny Tid men eftersom de ville ha en kortare text postar jag den här.